Ger man sig in i leken får man leken tåla..

Kollegorna och “musslan”

På min arbetsplats har vi som vi brukar säga ‘högt i tak’. Det innebär att man kan säga i princip vad som helst. Men tydligen finns det även där en gräns att korsa.

De brukar kalla mig för speciell och konstig, men jag skulle säga att det är tvärtom. Under rasterna eller på lunchen tar det max två minuter innan de snackar om bajs eller sex. Händer även i relation till varandra. Jag vill egentligen prata om inredning eller senaste tinderdejten, men då är det jag som är konstig? Någon som känner igen sig av att jobba med ett gäng sjuka människor som borde sitta inspärrade på ett institut?

Ett exempel är den gången min kollega (min tanke är inte att hänga ut någon, så kallar han för Arriz).

Arriz, kom en gång smygandes bakom mig och dök plötsligt upp vid sidan av mig. Han viskade med en mongoloid röst i mitt öra “snoppen”, samtidigt som han drog sin blöta hand över min kind. Jag stod kvar helt förstummad, ‘vad var det precis som hände?’. Det kändes precis som en blöt penis som släpats över kinden (det har en gång hänt med en tinderdejt, det blev bara en dejt). Mysigt kanske ni tänker, men jag klarar mig utan detta på min arbetsplats.

Någon dag senare såg jag Arriz stående vid kaffemaskinen, han såg trött och möjligtvis bakis ut. Jag funderade ett tag, men övervägde att göra de. Jag smög mig fram och ställde mig precis bredvid honom. Viskade med en sensuell och lite snuskig röst “mussssslaaaan” och slickade honom på kinden. Kommer än idag ihåg hans reaktion som om det hade hänt för en minut sen. Jag har faktiskt inte sett Arriz sedan dess.

Just kollegorna och “musslan” är sällan något jag pratar om med mina vänner. Tror de flesta av mina vänner inte ens vet vad jag jobbar med.

Leave a Reply

Your email address will not be published.